‹ Tillbaka

Jag pratar gärna om ekodynamik (ett uttryck som jag själv har myntat) som ett komplement till psykodynamik, biodynamik och sociodynamik.

 

Ekodynamiken utforskar vår relation till omgivningen, och särskilt vår koppling (eller brist på koppling) till ”naturen”, till den "ekosfär" vi befinner oss i. Jag sätter naturen inom citattecken eftersom vi människor inte är skilda från naturen – vi ÄR natur. Men i vanligt språkbruk pratar vi om naturen som en plats eller som vår omgivning.

 

Inom eko-mindfulness och ekoterapi arbetar vi med den relation du har till naturen, oavsett hur den ser ut just nu. Och samtidigt jobbar du med din relation till dig själv (eftersom du är en del av naturen och ÄR natur). Men du arbetar också med dina relationer till andra människor (och varelser), kort sagt – du arbetar med dina relationer. Punkt. Att vara en del av ett ekosystem är per definition att vara "i relation".

 

Jag arbetar med att återförvilda (to rewild) människor. Jag kallar mina workshops och kurser för ”Rewild your Heart”. Det är ett namn jag har lånat från en bok av Marc Bekoff – hans bok heter ”Rewilding Our Hearts: Building Pathways of Compassion and Coexistence” (2014).

 

På workshoparna beger vi oss så mycket vi kan ut i naturens vildare delar för att observera viltlevande hästar, eller ibland ”bara vanliga” vilda djur och ”naturen” i allmänhet. För mig är det extra intressant med parallellen mellan viltlevande hästar och människor. De hästar vi hittar i naturen är ofta hästar som har återförvildat sig själva eller åter-feraliserat sig själva. Men även de hästar som vi människor släpper ut för bevarandebetande (consesrvational grazing), eller släpper ut av andra skäl, anpassar sig lika snabbt till ett mer vilt liv som de som har återförvildats. Det är som om de gör det vi behöver göra – återta oss själva som människor, precis som hästarna återtar sitt sätt att leva som hästar, att vara hästar.

 

Jag har sett viltlevande hästar i så många olika miljöer nu, i olika länder över världen, att jag vet att de verkligen inte behöver människor för att klara sig bra och frodas. De behöver mer att vi hålla oss borta, eller åtminstone på behörigt avstånd och att vi slutar förvalta deras miljö enligt våra egna huvuden. Men precis som för många andra viltlevande arter finns det få platser på jorden där de kan leva utan att störas av människor, vår förvaltning, vårt byggande, vårt jordbruk och så vidare.

 

Att hitta en väg till samexistens mellan arter är därför av största vikt.

 

En annan fördel med att ha en speciell grupp av varelser att observera, som du känner ganska väl (vi är alla bekanta med hästar på ett eller annat sätt, om inte annat genom film och litteratur), är att du kan öva på din ”konst att se”. Det innebär att du övar på din egen självmedvetenhet, eftersom att se någon annan bygger på hur du förstår dig själv, vilka "glasögon" du ser på världen genom, dina fördomar, dina stress- och traumareaktioner/responser, och så vidare. För vi ser inte någon annan som de är – vi ser dem som vi är. Och då blir självkännedom vägen till att kunna se andra klarare, och med färre projektioner.

 

Tillsammans med övningar i självmedvetenhet erbjuder vi också mer kroppsbaserade, icke-verbala sätt att bearbeta och uttrycka nya insikter som ofta dyker upp i dessa workshops, tex så använder vi oss gärna av upplevelsebaserat lärande och det som på engelska heter "expressive arts" och inte har någon bra svensk översättning. 

 

Resultatet av denna process är ofta en djup koppling till ”naturen”, eftersom du får en djupare kontakt med dig själv.

 

I övningar i självmedvetenhet, där vi använder våra sinnen, känner vi ofta också den relationella aspekten av att vara i naturen, att vara en del av naturen. Naturen själv blir en aktör. En aktiv deltagare i en dialog, inte bara en vacker (eller krävande) bakgrund till de äventyr vi vill uppleva. Och de varelser som lever på de platser vi besöker, observeras inte bara, vi observeras förstås också tillbaka. Det finns alltid en interaktiv del, en intersubjektiv del.

 

Denna relation, denna ekologiska relation, skiljer sig inte från andra relationer vi har, förutom att den stadigt kommer att finnas där, i en eller annan form. Ett träd kommer inte att lämna dig, inte av sig själv. Det kan välta, men det kommer inte aktivt att gå ifrån dig. Det finns en kontinuitet i naturen. Den skiftar och förändras – men den finns där. Du kan lägga dig på marken, och marken kommer att bära dig. Du kan luta dig mot ett träd, och det kommer att stödja dig. Du kan sitta vid en bäck, och den kommer att samtala med dig, du kan klättra upp på en kulle – och den kommer att ge dig en utsiktspunkt. Du kan vara ute i vinden eller regnet, och de kommer att beröra dig.

 

En viltlevande häst kanske går sin väg eller vill kanske inte ha någon närkontakt med dig. Och då ger det utrymme för att diskutera vad som är personligt och vad som inte är det. Vad handlar egentligen om oss? Och vårt upplevda värde?

 

Oavsett vad som händer och vad vi observerar – kommer det att finnas ett känslomässigt, personligt arbete att göra. Även när du känner dig "frånkopplad". Även när du ”använder” naturen som en form av dissociation. Vilket också händer (och oftare än vi tror, allt kan allt användas för att koppla bort – vilken relation som helst kan ”användas” som en ursäkt för att slippa lära känna oss själva bättre).

 

Men – det handlar alltid om tempo och dosering. Att inte tvinga fram någonting. Relationer är något som växer och förändras, de är inte statiska, och det gäller relationen med oss själva också. 

 

Jag älskar att jobba på det här sättet! Efter att ha arbetat uteslutande med hästar i ”tam-miljöer” i många år, även om många av dem levde ute dygnet runt på stora betesmarker, har arbetet med dem där de lever, ute i de vildare delarna av naturen – tillfört så mycket till min egen förståelse av vad det är att existera och format min grund för hur jag ser på rewilding-arbete med och för människor.

 

Ett par gånger om året erbjuder jag en introduktionskurs online till "Rewild your Heart" och även olika workshops på olika ställen i världen, där vi träffas en långhelg (oftast) för en "Rewild your Heart"-upplevelse. Kolla under Nyheter vad som är på gång! Och tveka inte att kontakta mig om du vill vara värd för en workshop, med eller utan viltlevande hästar!

 

Text och bild är copyrightskyddade ® Felicia Katarina Lundgren